Onsdagscafé

Onsdagscaféer för våren 2022:

Programverksamhet VT2022 folder

Onsdagen den 23 februari kl. 15

Cykeln, livet och arkivet
Sedan 1890-talet har cykeln använts för transporter och förflyttning, för motion och rekreation, för korta och långa resor. Att cykla kan vara ett medel men också ett mål. Med ugångspunkt i forskningsprojektet Cykeln och friheten. Att överskrida fysiska, rumsliga och kulturella gränser, som bland annat bygger på arkivmaterial, berättar etnologen och tidigare arkivarien vid Folklivsarkivet Charlotte Hagström om cykeln och dess roll i några olika människors liv.

Onsdagen den 9 mars kl. 15

Arkivarien som hittade Adolf Eichmann
Fritz Bauer var tysk jurist, jude, socialist och homosexuell. Han var också weimarrepublikens yngsta domare. Efter nazisternas maktövertag- ande 1933 förlorade han sin anställning och sattes i fängelse. År 1936 emigrerade Fritz Bauer till Danmark och 1943 flydde han vidare till Sverige. Jan-Eric Bruun, f d arkivarie vid Riksarkivet, berättar historien om Fritz Bauer, hans okända liv i Sverige, jakten på Adolf Eichman och rättegångarna mot krigsförbrytare efter kriget.

Onsdagen den 23 mars kl. 15

Kollektivtrafikpolitik i Malmöhus och Skåne 1970–2020
Under denna gästföreläsning presenterar Jens Portinson Hylander resultaten från sitt avhandlingsprojekt om kollektivtrafikens politik och utformning i Malmöhus och Skåne län mellan 1970 och 2020. Under denna period förändrades kollektivtrafikens organisering och utformning stort genom en process som involverat utvecklingen av – och politisk kamp kring – såväl nya idéer som nya organisationer och processer för att planera kollektivtrafik som en teknisk och rumslig omstöpning av trafiksystemet. Arbetet är baserat på arkivmaterial från olika organisationer i Malmöhus och Skåne län och belyser hur konflikter över kollektivtrafikens utformning har påverkat och fortsätter att påverka vilka medborgare som får tillgång till kollektivtrafiken, och på vilket sätt.

Onsdagen den 6 april kl. 15

Bronsfejden – striden om äganderätten till bronsföremål under 1870-talet

Under 1800-talets andra hälft hade bronsåldern blivit ett etablerat begrepp och något som sysselsatte och många, lekmän såväl som fackmän. För att dessa studier skulle vara möjliga krävdes tillgång till samlingar av bronsföremål. Så när riksantikvarien år 1867 fick igenom en hembudsplikt, där alla föremål av brons som grävdes fram i svensk jord skulle hembjudas staten, och därmed eventuellt sändas till Stockholm, så rasade flera av landets fornforskare och menade att det var en inskränkning av deras forskningsmöjligheter. Resultatet blev en mångårig strid med hätska debatter om vem som egentligen ägde bronsålderns lämningar och i förlängningen det svenska kulturarvet. Andreas Alm på Folklivsarkivet berättar om aktörerna, idéerna och argumenten som tillsammans utgör vad historiker idag kallar ”Bronsfejden”.

Tisdag 12, 19 och 26 april kl. 18.1520.45

Introduktionskurs i släktforskning

Arkivarie Rolf Johansson lär ut grunderna i släktforskning i de svenska arkiven. Omfattar tre tisdagskvällar om c:a 2,5 timmar per gång:

12 april: Vid första träffen ges information om Riksarkivet i Lund och vilka register som finns där. Du får vetskap om hur du hittar i Digitala forskarsalen hos Riksarkivet och hos Arkiv Digital samt vad du måste veta innan du börjar din forskning och hur du går till väga.

19 april: Vid andra träffen har du hunnit få fram lite grundfakta och får chans att prova på släktforskning med hjälp av dator.

26 april: Vid tredje träffen får du möjlighet att fördjupa dig ytterliggare under sakkunnig ledning.

Avgift 300 kr/person. OBS! Begränsat antal platser. Föranmälan senast fredagen den 8 april kl. 12.00 och endast till tel: 0722–33 18 58.

Onsdagen den 20 april kl. 15
En skam för Lund Om en omstridd konstutställning

I början av 1968 skickade ledningen för Lunds konsthall ut en pressmeddelande om en kommande utställning. Det hade rubriken ”Erotisk världskonst” och berättade att senare samma år skulle världens första internationella utställning av erotisk konst öppna i Lunds konsthall. Krister Hansson, arkivarie vid Lunds stadsarkiv, berättar i det här föredraget om utställningen och framför allt om reaktionerna i dess kölvatten.

Onsdagen den 4 maj kl. 15

Sundets röda nejlika
En grupp danska motståndsmän och svenska säkerhetspoliser riskerade livet för att rädda så många som möjligt över Öresund ur nazisternas klor 1943. Danskarna gav sig själva täcknamnet Helsingörs syklubb, och med hjälp av poliser i Helsingborg lyckades man fram till sommaren 1944 forsla över nästan 1.500 motståndsmän och flyktingar till Sverige. Syklubbens Erling Kjaer, som på nätterna kryssade över Öresund i liten motorbåt mellan minfält och tyska jagare, kallades den röda nejlikan. Det här är berättelsen om hur han och de andra nejlikorna ställde upp för sina medmänniskor när nöden så krävde, ofta med risk för sina egna liv. Conny Palmkvist är författare och litteraturkritiker, och har sedan debuten 2005 gett ut fjorton böcker och tilldelats flera svenska priser.

Onsdagen den 18 maj kl. 15

Äktenskap i Theorin
År 1878 skakades Lund av en kärleksskandal i form av ett triangeldrama mellan en stadsläkare, en dansk diktare och en pappersfabrikants dotter som lämnat sin make. Arkivarien vid Lunds universitetsarkiv Henrik Ullstad nystar upp en skandal som börjar i Danmark och slutar i Sveg (med enstaka avstickare till Sydafrika).