Månadens dokument

maj 2017 april 2017 mars 2017 februari 2017
december 2016 november 2016 oktober 2016 september 2016
Månadens dokument för juni 2017

Kommer från Lunds stadsarkiv

 

I Lunds stads byggnadsnämnds arkiv (1875-1970) finns några arkivboxar som innehåller handlingar om ”projekt LAGA LUND”.

Inom stadsarkitektkontoret gjordes en utredning om den rivningsverksamhet åren 1945-1970 som ej resulterat i ersättningsbyggen utan i stället lämnat efter sig påträngande och miljöförstörande sår i stadsbilden. En bedömning gjordes över vilka tomter som sannolikt under lång tid kom att ligga obebyggda och i stället användas som parkeringsplatser. För dessa föreslogs miljöförbättrande åtgärder genom avgränsning mot gatorna med plank eller murar i kombination med kantplantering av relativt uppvuxna träd.

Volymerna innehåller en beskrivning av projektet med ca 75 st fotografier, samt illustrationer hur utseendet av stadsbilden förbättras efter föreslagna åtgärder.

 

kartalundsstadskarnastoratomegatanstora-tomegatan-lilla-algatan-rivningstomt

 


Månadens dokument maj 2017- Biologiska museet
Månadens dokument är ett herbarieark av majviva, Primula farinosa, samlat av (sedermera professor) Sven Snogerup i Osby socken i maj 1959. Majviva var på 1800-talet en relativt vanlig växt i hela Skåne, men försvann under 1900-talet från nästan 90 % av sina växtplatser. Tillbakagången har fortsatt sedan dess och i dag finns majviva bara på ca 50 platser i Skåne och saknas helt i landskapets norra inre delar. Tillbakagången går att följa i detalj tack vare insamlat material i museerna och den dokumentation från de av Lunds Botaniska Förening utförda landskapsomfattande inventeringar som förvaras i Biologiska Museet vid ArkivCentrum Syd.

 

Anledningen till att majviva nästan försvunnit från vår flora är en kombination av att fuktiga näringsfattiga ängs- och betesmarker inte längre sköts, betas och slåttras, och nedfall och utsläpp av gödande och försurande ämnen från jordbruk, industri och trafik.

 

Sven Snogerup arbetade i många år vid Biologiska (Botaniska) Museet med fokus på forskning kring växter och flora i Grekland, men var också en drivande kraft inom både den första (1938–1975) och andra (1989–2007) inventeringen av Skånes Flora samt mångårig ordförande för Lunds Botaniska Förening.

botaniska

 

 


Månadens dokument april 2017 – Landsarkivet i Lund

 

April månads dokument är första och sista sidan av Herbert Felix (1908-1973) ”testamente”. Herbert Felix grundade konservindustrin Felix AB i Eslöv och deltog 1943-1945 i andra världskriget på de allierades sida. Testamentet skrev han 1943 strax innan han åkte till England för att delta i de fria tjeckoslovakiska styrkornas kamp mot Tyskland.

 

Hans tanke med dokumentet var att om det skulle hända honom något, skulle detta utgöra ett ”testamente” för dem, som fanns kvar att ta hand om företaget. Här finns nedtecknat allt han lärt sig om den för företaget så viktiga gurkodlingen till hans personliga synpunkter på hur olika delar i företagets verksamhet bör skötas under hans frånvaro.

 

(Testamentet omfattar 31 sidor och ingår i AB Felix arkiv som förvaras hos Landsarkivet i Lund)

 


Månadens dokument mars 2017 – Folklivsarkivet

0001

i-floras-och-pomonas-rike-utdrag-m-14129-page-001

i-floras-och-pomonas-rike-utdrag-m-14129-page-002


Månadens dokument februari 2017 – Lunds universitetsarkiv

”Alldeles för många termer”

Ämnet ekonomi har en lång och krokig bana vid Lunds universitet. En första ekonomiprofessur inrättades redan 1750 som ett led i tidens merkantilistiska och utilistiska politik: rikets manufakturer och andra näringar skulle uppmuntras och stödjas, bland annat genom högre utbildning.

Ekonomin upphörde dock efter några decennier att vara ett självständigt ämne och infogades i stället som en del av botaniken. Logiskt nog i en tid då landets viktigaste näring var jordbruk.

På 1830-talet fick ekonomin en ny koppling: nu sammanfördes den med juridiken som ämnet ”administrativ rätt och nationalekonomi”. Först 1943 inrättades en separat professur i nationalekonomi. På 1950-talet började också viss utbildning i företagsekonomi.

I början av 1960-talet lades så grunden till den nuvarande ekonomutbildningen vid Lunds universitet. Från universitetets sida var man uppenbart mån om att utbildningen skulle ha en god förankring inom det lokala näringslivet. I ett särskilt ”fakultetsråd för ekonomutbildning” satt ett antal kända representanter för de skånska företag.

En av dessa var Ruben Rausing, grundaren av Tetra Pak. Det utställda diskussionsprotokollet från 1967 visar att Rausing inte tvekade att ha synpunkter på utbildningen. Uppenbarligen tyckte han att den tenderade att var något för teoretisk och specialiserad. Resultatet blev ”unga ekonomstuderande” som ”använder alldeles för många termer”. ”Till sist”, tyckte Rausing, ”är det ändå fråga om förmåga att göra affärer framgångrikt”.

dgxfrg

Brevet är hämtat ur Lunds universitetsarkiv (Förvaltningens arkiv 1964-1977, volym A 6 C:1).

 


Månadens dokument december 2016

Från Riksarkivet i Stockholm – utställt av Skånes hembygdsförbund

 

Hembygdsrörelsen växte fram i början av 1900-talet som en protest mot industrialismen.
1800-talets stora samhällsförändringar medförde att den gamla folkkulturen ansågs hotad.
Ungdomarna stod i spetsen, man ville försvara människovärdet mot industrialismens framfart!

1916 bildades Samfundet för Hembygdsvård, idag Sveriges Hembygdsförbund.
Månadens dokument  i november är protokollet från mötet då Samfundet för Hembygdsvård bildades, den 31 oktober 2016.
Då spelade byggnadsvård och föremålsinsamling huvudrollen. Efter hand har studier av den lokala historien blivit viktigare.
Lokala hembygdsföreningar arbetar också aktivt med att visa och berätta om bygden, inte minst för skolan, och hembygdsturismen växer för varje år.
Ju mer hoten mot vår miljö vuxit har också vården av kulturlandskapet och kulturmiljöerna satts i förgrunden. Hembygdsrörelsen engagerar sig särskilt för en levande landsbygd!

2016 firar 26 hembygdsförbund och mer än 2000 medlemsföreningar Hembygdens år.


Månadens dokument november 2016 – Skånes Arkivförbund
skafmanadensdoksep

 


Månadens dokument oktober 2016 – Lunds stadsarkiv

quw_y77s

 

 

Polhemskolans arkiv – tal hållna vid avslutningar

 Tal hållet vid laboratorieassistenternas examen HT 1973 av professor Bengt Falk med en något tung inledning för eleverna att lyssna på.

Tal hållet av rektor Curt Carping den 10 juni 1971, i vilket bl. a. framgår att skolan en gång i tiden fick kommunalt anslag från hundskattemedel.

Tal hållet vid läsårsavslutningen den 12 juni 1970 i universitetets aula av kommunalrådet Nils Gustavsson, tillika ledamot i skolstyrelsen. Även i detta tal ingår ett tungt parti som handlar om en allt snabbare miljöförstöring och ökande avfalls- mängder, väl avspeglande den tidsanda som då rådde. Talet avslutades dock med de uppmuntrande orden En god och angenäm sommar.


Månadens dokument september 2016 – Lunds universitetsarkiv

Ord om efterträdare

Matthias Norberg (1747–1826) var 1780–1820 professor i österländska språk vid Lunds universitet. Han var en ståtlig karl och en karismatisk lärare som själv gjort studieresor i Orienten och samlat på sig aldrig tidigare översatta antika manuskript. Under hans tid som professor blev österländska språk ett ämne på modet, och det hände att dåtida studenter roade sig att korrespondera på arabiska med varandra.
Norberg hade en stor privat förmögenhet och kunde därför unna sig lyxen att – långt innan pensioner för statliga tjänster fanns – dra sig tillbaka från professuren på gamla dagar. Han flyttade då hem till Ångermanland där han var född
mars1mars2

 Klicka på bilderna för förstoring

Återbesättandet av professuren efter Norberg blev en utdragen affär med många sökande. Bland dessa fanns adjunkterna Peter Dahl, Achatius Kahl och Bengt Magnus Bolméer, en trio som elakt karaktäriserades som ”Dahl, Kahl och Skral” – det sista åsyftande att Bolméer inte särskilt mycket eller på länge ägnat sig åt de orientaliska språken.
Uppenbarligen önskade universitetet även få den avgångne Norbergs synpunkter på de tänkbara efterträdarna. Han skickade dessa i ett brev daterat Härnösand den 10 maj 1824. Den 77-årige Norberg är här diplomatiskt välvillig mot samtliga sökande, men det framgår ändå ganska tydligt att han föredragit Kahl. Denne var också den som generellt ansågs mest kompetent. Likväl var det Skral”, alltså Bolméer, som till sist fick tjänsten.
Brevet är hämtat ur Lunds universitetsarkiv (Filosofiska fakultetens arkiv 1666–1956, volym E 2:4).