Månadens dokument


Månadens dokument  november 2018

I november 1927 hölls ett möte på Grand hotell i Lund mellan intresserade för bildandet av ett skånskt hembygdsförbund. De 11 herrarna; ingenjörer, redaktörer, licentiater, rektorer, intendenter och skriftställare kallade sedan till ett konstituerade möte för Skånes hembygdsförbund i juni 1928. Kung Gustaf Adolf var bland de undertecknande. I ett telegram beklagade han sedan att han inte kunde närvara vid mötet.

Citat ur inbjudan:
I Skåne har under årens lopp vuxit upp ett icke obetydligt antal organisationer, föreningar, museer, gammelgårdar o.d., som ha till uppgift att i en eller annan form värna om den skånska bygdens minnen. Skiftande till art och omfång, ha de alla ett gemensamt: att söka rädda undan en hastigt fortgående omdaning det ur någon synpunkt värdefulla av gångna dagars skånska kultur och natur. /—/ Det synes därför alltmera nödvändigt att få till stånd ett allomfattande, representativt skånskt hembygdsförbund med uppgift att till gemensamt arbete och ömsesidigt utbyte och stöd samla de föreningar och institutioner i Skåne, som arbeta på hembygdsvårdens olika områden, ett landskapsförbund, som skulle arbeta för tillkomsten och stärkandet av lokala sammanslutningar med uppgifter i förbundet syfte, tillhandagå med sakkunnig hjälp i fråga om hembygdsarbetet, vid byggnadsverksamhet inom landskapet bevaka hembygdsvårdens intressen samt befrämja forskningar rörande hembygden och i den mån förhållandena sådant tilläte utgiva hembygdsvården tjänande publikationer.

Vid montern kan man läsa denna inbjudan i sin helhet samt diverse andra handlingar rörande konstituerandet av Skånes hembygdsförbund. Där finns också en kopia på telegrammet från kungen samt några ordförandeklubbor som är tänkta att symbolisera en föreningsdriven rörelse. Dessutom finns en illustration av hur den skånska hembygdsrörelsen sedan 1928 har utvecklats i en mer folklig, demokratisk riktning. När Skånes hembygdsförbund nu fyller 90 år är några av honnörsbegreppen Hembygder överallt, Dåtid – nutid – framtid och Flera kulturarv.

Dokumenten tillhör Skånes hembygdsförbund, som sedan årsskiftet 2014/2015 är hyresgäster på Arkivcentrum Syd. De är arkiverade hos Landsarkivet.


Månadens dokument september 2018

Skånes Arkivförbund fyller 25 år – det vill vi fira!

Månadens dokument i september är inte ett dokument utan en liten utställning med nedslag i Skånes Arkivförbunds historia. Skånes Arkivförbund är ett av arkiven som finns här på Arkivcentrum Syd. I år fyller Arkivförbundet 25 år. Detta vill vi uppmärksamma med denna utställning som innehåller några nedslag från åren som gått. Ni kan bland annat ta del av styrelsens och arbetsutskottets första protokollsbok (1993–1998) där ni kan läsa om bilandet av ”Skånes Arkivförening” tisdagen den 20 april 1993, på Fakiren i Lund. Ni kan även bland annat ta del av våra publikationer i miniatyr. Jubiléet kommer att uppmärksammas i fler sammanhang. Den 25 november bjuder vi in till ett jubileumsseminarium med 70-tals tema här på Arkivcentrum Syd kl. 11-15.

 

Om Skånes Arkivförbund

Skånes Arkivförbund är ett regionalt enskilt arkiv som har funnits sedan 1993. Arkivförbundet bevarar arkivhandlingar som främst speglar folkrörelsernas och föreningslivets framväxt. I arkivet ryms handlingar från frikyrkan, arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, folkbildningen, idrotten och en rad andra föreningar och organisationer. Här finns även flera personarkiv och en del mindre företagsarkiv samt en stor samling levandsberättelser från 1900- och 2000-talet. Arkivförbundet har en heltidsanställd arkivpedagog som särskilt arbetar med skolklasser, lärare och studiegrupper. Studiepaket tas fram efter önskemål och arkivet har tematiskt sammansatta arkivväskor och mappar för utlåning. Arkivpedagogen kan även komma ut på klassrumsbesök till skolorna.


Månadens dokument juni 2018

Månadens dokument för juni 2018 är hämtat/-ade från Lunds Stadsarkiv, Konsthallsstyrelsens protokoll 1968-69.

Vem har sagt att kommunala protokoll är tråkiga? Här utspelar sig inför öppen ridå ”slaget om konsthallen” i samband med planeringen av utställningen ”Underground 69”mellan tjänstemännen i konsthallen med den nyanställde chefen, intendent Folke Edwards i spetsen och politikerna i Konsthallsstyrelsen med den erfarne politikern Torsten Andrée (S) som ordförande.

 


Månadens dokument april-maj 2018

Landsarkivets äldsta dokument

Pergament, Kristianstad rådhusarkiv.

Konung Erik ger invånarna i Vä rätt att begagna handkvarnar i sina hus (Latin)

Utfärdat av kung Erik Plogpenning den 13 september 1241.


Månadens dokument januari 2018

Gratulationer från ett rike i upplösning

Den 28 januari 2018 avslutas Lunds universitets 350-årsjubileum (vilket då pågått sedan december 1666). Så tidigt har inte något av lärosätets tidigare jubileer varit klart – tvärtom har de flesta av dessa avhållits först under senvåren det aktuella jubileumsåret.

Allra senast under året firades 250-årsjubileet 1918: det gick av stapeln först i september. En viktig anledning till senareläggningen den gången var problemen med att få fram livsmedel till festligheterna. Första världskriget pågick ännu och ransonering rådde.

Kriget innebar också att få utländska gäster var närvarande vid jubileet. Per post och telegram kom dock på sedvanligt sätt hyllningar och gratulationer från universitet, akademier och andra lärda samfund runtom i världen. I arkivet ordnades dessa i akter efter avsändarland.

I minst ett fall var detta land ett som snart inte längre skulle existera: dubbelmonarkin Österrike-Ungern upplöstes bara någon dryg månad senare i oktober-november, och de skilda institutioner som är representerade i denna akt – belägna i bland annat Budapest, Zagreb, Prag och Wien – skulle då befinna sig i fyra olika länder: Österrike, Ungern, Tjeckoslovakien och vad som snart skulle kallas Jugoslavien.

Dokumentet är hämtade ur Lunds universitetsarkiv, Kansliets arkiv 1666-1930/31, volym E 9:83.

Ett maskinskrivet dokument

Ett av de i utställda dokumenten ur akten: ett gratulationsbrev från Karl Ferdinands-universitetet i Prag.


Månadens dokument december 2017

Universitetets äldsta hus

Kungshuset i Lundagård har varit på tapeten på sistone. Frågan har gällt vad det skall användas till i framtiden: besökscentrum och universitetshistorisk utställning eller kontor för universitetsförvaltningen?

Historiskt sett har huset – som är universitets äldsta byggnad – haft en rad olika funktioner. Det uppfördes 1578–1584 som residens för danske kungens länsman och även som bostad för kungen själv då denne besökte Lund. Efter att under en del av 1600-talet ha varit i privat ägo drogs huset in av Karl XI under reduktionen och skänktes därefter till Lunds universitet 1688 som lärosätets första egna lokaler.

Under 1700-talet rymde huset nästan alla universitetets olika funktioner: undervisningssalar, bibliotek, lokaler för administration och ledning, vetenskapliga samlingar, anatomisk teater och astronomiskt observatorium.

Under 1800-talet expanderade universitetet och en rad nya byggnader uppfördes för olika läroämnen och andra funktioner. Kungshuset togs under denna tid successivt över av universitetsiblioteket. Under 1900-talet har huset främst använts av olika institutioner, senast den filosofiska.

I montern ses den äldsta avbildning av Kungshuset som finns i universitetets eget arkiv. Den är utförd på 1750-talet av dåvarande akademiritmästaren Alexander Kastman (1722–1782).

kungshuset-av-kastman-1750-tal-vit-fond

Teckningen är hämtad ur Lunds universitetsarkiv (Räntekammarens och kontorets arkiv 1666–1964, serie E 10 B: Byggnadsritningar).

Månadens dokument oktober 2017

ny


Månadens dokument september 2017

Rya Röda Kors-krets bildades 1935 i nuvarande Örkelljunga kommun. Föreningen var under flera år mycket aktiv. De arbetade bland annat med att samla in pengar till diverse katastroffonder. Under andra världskriget skedde ett gediget arbete med insamlingsverksamhet och där stödet var extra stort för våra grannländer i Norden.

1945 tog kretsen beslut om att från och med den 1 mars samma år och ett år framöver underhålla ett norskt fadderbarn. Det barn som föreningen sedermera kom att underhålla hette Liv-Harriet Hansen och föddes 1938.

Liv-Harriet var ett av många norska barn som under andra världskriget hade en far som med anledning av kriget var saknad till havs. Barnen kallades för sjömansbarn och fick från 1 juli 1945 stöd direkt från den norska staten.

Månadens dokument är ett fadderskapsbevis tillsammans med ett brev som Liv-Harriets mor skrev till föreningen med anledning av deras engagemang.

Skånes Arkivförbunds samlingar innehåller många arkiv från Röda kors-föreningar med verksamhet i Skåne.

brev-page-001 fadderskapsbevis-page-001


maj 2017 april 2017 mars 2017 februari 2017
december 2016 november 2016 oktober 2016 september 2016
Månadens dokument för juni 2017

Kommer från Lunds stadsarkiv

 

I Lunds stads byggnadsnämnds arkiv (1875-1970) finns några arkivboxar som innehåller handlingar om ”projekt LAGA LUND”.

Inom stadsarkitektkontoret gjordes en utredning om den rivningsverksamhet åren 1945-1970 som ej resulterat i ersättningsbyggen utan i stället lämnat efter sig påträngande och miljöförstörande sår i stadsbilden. En bedömning gjordes över vilka tomter som sannolikt under lång tid kom att ligga obebyggda och i stället användas som parkeringsplatser. För dessa föreslogs miljöförbättrande åtgärder genom avgränsning mot gatorna med plank eller murar i kombination med kantplantering av relativt uppvuxna träd.

Volymerna innehåller en beskrivning av projektet med ca 75 st fotografier, samt illustrationer hur utseendet av stadsbilden förbättras efter föreslagna åtgärder.

 

kartalundsstadskarnastoratomegatanstora-tomegatan-lilla-algatan-rivningstomt

 


Månadens dokument maj 2017- Biologiska museet
Månadens dokument är ett herbarieark av majviva, Primula farinosa, samlat av (sedermera professor) Sven Snogerup i Osby socken i maj 1959. Majviva var på 1800-talet en relativt vanlig växt i hela Skåne, men försvann under 1900-talet från nästan 90 % av sina växtplatser. Tillbakagången har fortsatt sedan dess och i dag finns majviva bara på ca 50 platser i Skåne och saknas helt i landskapets norra inre delar. Tillbakagången går att följa i detalj tack vare insamlat material i museerna och den dokumentation från de av Lunds Botaniska Förening utförda landskapsomfattande inventeringar som förvaras i Biologiska Museet vid ArkivCentrum Syd.

 

Anledningen till att majviva nästan försvunnit från vår flora är en kombination av att fuktiga näringsfattiga ängs- och betesmarker inte längre sköts, betas och slåttras, och nedfall och utsläpp av gödande och försurande ämnen från jordbruk, industri och trafik.

 

Sven Snogerup arbetade i många år vid Biologiska (Botaniska) Museet med fokus på forskning kring växter och flora i Grekland, men var också en drivande kraft inom både den första (1938–1975) och andra (1989–2007) inventeringen av Skånes Flora samt mångårig ordförande för Lunds Botaniska Förening.

botaniska

 

 


Månadens dokument april 2017 – Landsarkivet i Lund

 

April månads dokument är första och sista sidan av Herbert Felix (1908-1973) ”testamente”. Herbert Felix grundade konservindustrin Felix AB i Eslöv och deltog 1943-1945 i andra världskriget på de allierades sida. Testamentet skrev han 1943 strax innan han åkte till England för att delta i de fria tjeckoslovakiska styrkornas kamp mot Tyskland.

 

Hans tanke med dokumentet var att om det skulle hända honom något, skulle detta utgöra ett ”testamente” för dem, som fanns kvar att ta hand om företaget. Här finns nedtecknat allt han lärt sig om den för företaget så viktiga gurkodlingen till hans personliga synpunkter på hur olika delar i företagets verksamhet bör skötas under hans frånvaro.

 

(Testamentet omfattar 31 sidor och ingår i AB Felix arkiv som förvaras hos Landsarkivet i Lund)

 


Månadens dokument mars 2017 – Folklivsarkivet

0001

i-floras-och-pomonas-rike-utdrag-m-14129-page-001

i-floras-och-pomonas-rike-utdrag-m-14129-page-002


Månadens dokument februari 2017 – Lunds universitetsarkiv

”Alldeles för många termer”

 

Ämnet ekonomi har en lång och krokig bana vid Lunds universitet. En första ekonomiprofessur inrättades redan 1750 som ett led i tidens merkantilistiska och utilistiska politik: rikets manufakturer och andra näringar skulle uppmuntras och stödjas, bland annat genom högre utbildning.

Ekonomin upphörde dock efter några decennier att vara ett självständigt ämne och infogades i stället som en del av botaniken. Logiskt nog i en tid då landets viktigaste näring var jordbruk.

På 1830-talet fick ekonomin en ny koppling: nu sammanfördes den med juridiken som ämnet ”administrativ rätt och nationalekonomi”. Först 1943 inrättades en separat professur i nationalekonomi. På 1950-talet började också viss utbildning i företagsekonomi.

I början av 1960-talet lades så grunden till den nuvarande ekonomutbildningen vid Lunds universitet. Från universitetets sida var man uppenbart mån om att utbildningen skulle ha en god förankring inom det lokala näringslivet. I ett särskilt ”fakultetsråd för ekonomutbildning” satt ett antal kända representanter för de skånska företag.

En av dessa var Ruben Rausing, grundaren av Tetra Pak. Det utställda diskussionsprotokollet från 1967 visar att Rausing inte tvekade att ha synpunkter på utbildningen. Uppenbarligen tyckte han att den tenderade att var något för teoretisk och specialiserad. Resultatet blev ”unga ekonomstuderande” som ”använder alldeles för många termer”. ”Till sist”, tyckte Rausing, ”är det ändå fråga om förmåga att göra affärer framgångrikt”.

dgxfrg

Brevet är hämtat ur Lunds universitetsarkiv (Förvaltningens arkiv 1964-1977, volym A 6 C:1).

 


Månadens dokument december 2016

Från Riksarkivet i Stockholm – utställt av Skånes hembygdsförbund

 

Hembygdsrörelsen växte fram i början av 1900-talet som en protest mot industrialismen.
1800-talets stora samhällsförändringar medförde att den gamla folkkulturen ansågs hotad.
Ungdomarna stod i spetsen, man ville försvara människovärdet mot industrialismens framfart!

1916 bildades Samfundet för Hembygdsvård, idag Sveriges Hembygdsförbund.
Månadens dokument  i november är protokollet från mötet då Samfundet för Hembygdsvård bildades, den 31 oktober 2016.
Då spelade byggnadsvård och föremålsinsamling huvudrollen. Efter hand har studier av den lokala historien blivit viktigare.
Lokala hembygdsföreningar arbetar också aktivt med att visa och berätta om bygden, inte minst för skolan, och hembygdsturismen växer för varje år.
Ju mer hoten mot vår miljö vuxit har också vården av kulturlandskapet och kulturmiljöerna satts i förgrunden. Hembygdsrörelsen engagerar sig särskilt för en levande landsbygd!

2016 firar 26 hembygdsförbund och mer än 2000 medlemsföreningar Hembygdens år.


Månadens dokument november 2016 – Skånes Arkivförbund
skafmanadensdoksep

 


Månadens dokument oktober 2016 – Lunds stadsarkiv

quw_y77s

 

 

Polhemskolans arkiv – tal hållna vid avslutningar

 Tal hållet vid laboratorieassistenternas examen HT 1973 av professor Bengt Falk med en något tung inledning för eleverna att lyssna på.

Tal hållet av rektor Curt Carping den 10 juni 1971, i vilket bl. a. framgår att skolan en gång i tiden fick kommunalt anslag från hundskattemedel.

Tal hållet vid läsårsavslutningen den 12 juni 1970 i universitetets aula av kommunalrådet Nils Gustavsson, tillika ledamot i skolstyrelsen. Även i detta tal ingår ett tungt parti som handlar om en allt snabbare miljöförstöring och ökande avfalls- mängder, väl avspeglande den tidsanda som då rådde. Talet avslutades dock med de uppmuntrande orden En god och angenäm sommar.


Månadens dokument september 2016 – Lunds universitetsarkiv

Ord om efterträdare

Matthias Norberg (1747–1826) var 1780–1820 professor i österländska språk vid Lunds universitet. Han var en ståtlig karl och en karismatisk lärare som själv gjort studieresor i Orienten och samlat på sig aldrig tidigare översatta antika manuskript. Under hans tid som professor blev österländska språk ett ämne på modet, och det hände att dåtida studenter roade sig att korrespondera på arabiska med varandra.
Norberg hade en stor privat förmögenhet och kunde därför unna sig lyxen att – långt innan pensioner för statliga tjänster fanns – dra sig tillbaka från professuren på gamla dagar. Han flyttade då hem till Ångermanland där han var född
mars1mars2

 Klicka på bilderna för förstoring

Återbesättandet av professuren efter Norberg blev en utdragen affär med många sökande. Bland dessa fanns adjunkterna Peter Dahl, Achatius Kahl och Bengt Magnus Bolméer, en trio som elakt karaktäriserades som “Dahl, Kahl och Skral” – det sista åsyftande att Bolméer inte särskilt mycket eller på länge ägnat sig åt de orientaliska språken.
Uppenbarligen önskade universitetet även få den avgångne Norbergs synpunkter på de tänkbara efterträdarna. Han skickade dessa i ett brev daterat Härnösand den 10 maj 1824. Den 77-årige Norberg är här diplomatiskt välvillig mot samtliga sökande, men det framgår ändå ganska tydligt att han föredragit Kahl. Denne var också den som generellt ansågs mest kompetent. Likväl var det Skral”, alltså Bolméer, som till sist fick tjänsten.
Brevet är hämtat ur Lunds universitetsarkiv (Filosofiska fakultetens arkiv 1666–1956, volym E 2:4).